Lovade i häromdagen att uppdatera om pappa..

För alla som inte vet så skadades han förra torsdagen, inte jätte allvarligt egentligen, men med tanke på hur vrång han är så vet man aldrig. Han skadades när han skulle kliva av trucken innan den stannat och han fick den på hälen/hälsenan.. skar upp en ganska bra bit osv.. ska inte gå in på detaljer. när han kom hem från jobbet frågade han mamma om hon trodde det behövdes sys. Mammas reaktion på det hela var att i princip spy. Så ja, pappa åkte ner till sjukhuset och sydde.
Frid och fröjd trodde vi.
Han jobbade ju förstås dagen efter "Det är bara att ta smällen" som han uttryckte sig (Gubbfan är som sagt vrång).. helgen gick och han haltade sig fram...
På söndags kvällen sa han att foten kändes konstig. han tog av sig strumpan och ja. foten var mer blå/röd än något annat jag sett och svullen så in i h.lvete. Jag frågade om han skulle åka till akuten med en gång. Han tittade på mig och sa "Nej, jag ska jobba imorgon, det är bara att bita ihop Josefin!".
När jag vaknade i måndags så var han inte hemma, och jag frågade mamma om gammelgubben jobbade, men nej, han var på sjukhuset.
Kommer hem med kryckor och massa medicin. De hade sagt till honom att det är jätteviktigt att han inte stödjer på foten (Hmpf!) och att han måste hålla såret rent. Och hålla utkik så att det inte börjar gå röda ådror från såret, för då är dte blodförgiftning. Gick inte svullnade ner ganska drastiskt med en gång skulle han återkomma.
Nu är han inte så morsk längre, och tjatar om att det bara är att bita ihop, han har insett att det kan bli ganska allvarligt om han inte tar det seriöst. Så nu är jag pappas-flicka och tar han om han hela dagarna..
Så, för att sammanfatta; Pappa mår inte bra, men han klarar sig.